
G
arrison hade i mycket en hemsnickrad beräkningsmetod med många
förenklingar. Därmed blev de parametrar, som han beräknade, fiktiva.
De spänningskurvor som han laborerade med reflekterade ej
verkligheten. Hans metod fungerade däremot väl för hans syften.
Genom att "skruva" på sina parametrar, testa och bygga spön, fick
Garrison slutligen fram ypperliga spön. Skulle en mer sofistikerad
beräkningsmetod användas, det finns sådana, skulle man likväl få
"skruva" på parametrarna för att få den karaktär på spöet man
eftersträvar. Det följande resonemanget utgår därför från Garrisons
metod eftersom den är enkel och praktisk.

K
astlängden är en av de variabler som måste fastställas innan man
kan börja dimensionera sitt spö. Kastlängden blir därmed något som
man personligen måste ta ställning till liksom den linklass som
spöet skall byggas för. Se mera om detta i nedanstående stycke.

D
en "Tip Impact" som Garrison använde, och som han själv
definierade, är produkten av linvikten (plus vikten av toppöglan)
och en dynamiska faktor. Men så fort som spöet böjer sig, vilket det
gör i verkligheten, blir hans teori osann. Vad jag alltså påstår är
att Garrison anpassade sin beräkningsmetod till de spön som han
ville bygga, men metoden gav ett bekvämt sätt att dimensionera spön
för olika linor och kastlängder. Se nedan under "Elementär teori".

S
pöaktionen eller karaktären på det färdiga spöet bestäms helt av
valet av spänningskurva. Häri ligger hemligheten i Garrisons teori.
Eller konsten. Resten är ren matematik.

L
ite grundläggande begrepp och definitioner inom mekanik och
hållfasthetslära för den obevandrade men intresserade går att finna
här. Om styvhet, böjtröghet, böjmoment och böjspänningar,
neutrallager etc.
|