|
"Projekt
Voxnan"
Efter
flottningsepokens slut har en trist och ur fritidsfiskesynpunkt
förspilld period på 30 år förfluit. Trist i så måtto att den
misshandlade älven legat ovårdad och utfiskad. Förspilld därför att
de chanser att återställa älven till "vilt" ursprung försuttits,
trots att flottningsepokens behov av rensad flottningsled för länge
sedan upphört. Här finns en slumrande skatt, en unik närmast
oreglerad skogsälv i mitten av Sverige med en potential att erbjuda
den stressade nutidsmänniskans behov av vildmarkupplevelser och
rekreation i form av ett högkvalitativt strömfiske efter harr och
öring. Älven kan också bjuda på fina möjligheter för kanotisten.
Dess omgivningar med i många stycken unik flora och fauna har även
kvaliteter att erbjuda den botaniskt intresserade.
Sakta tycks det nu gå upp för kommuner och myndigheter i Sveriges
land vilken skatt Voxnan utgör. År 1989 initierades ett projekt att
ta fram en Fiskeplan för Ljusdals kommun enligt modell från bl. a.
Jämtlands län. Arbeter påbörjades i februari 1990 och har bedrivits
i samverkan mellan Fiskenämnden i Gävleborgs län och Fritidskontoret
i Ljusdals kommun. År 1992 utfördes en inventering av Övre Voxnan
från Klucksjön till Homna, samt de större biflödena, på uppdrag av
länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Ljusdals och ovanåkers kommuner.
Uppdraget var "att föreslå åtgärder för fiskevård/naturvård,
friluftsliv och landskapsvård". Ungefär samtidigt, 1993, enades
företrädare för Ovanåkers kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län
om en övergripande Fiskeplan för Ovanåkers kommun genom vilken
Voxnans nedre del rinner. I planen föreslås bl.a. åtgärder i form av
biotopvård, d.v.s. att manuellt eller med grävmaskin lägga tillbaka
sten i de sönderrensade strömmarna samt utläggning av lekgus och
stödutplantering av fisk. Dessutom föreslås att åtgärder utförs för
att förbättra reproduktionsmöjligheterna för den naturliga stammen i
själva Voxnan men också i biflöden och viktiga bäckar. Det påpekas i
Fiskeplanerna att det är mycket viktigt ur fiskeribiologisk synpunkt
att avel och utsättning av fisk sker på arter som är genetiskt
anpassade.
Så långt är det alltså mycket ambitiöst och ser mycket lovande
ut, men som man själv i projektgrupperna uttrycker saken, så har det
varit svårt att begränsa projektet till de gällande ekonomiska
realiteterna. Ekonomin har som alltid utgjort en begränsning, men
enligt uppgift har omfattande åtgärder verkligen utförts. Inom
Ovanåkers kommun har det enligt uppgift lagts ner c:a 3000 mandagars
arbete på detta, så visst börjar det röra på sig vid Voxnan! Om de
styrande verkligen inser vilken slumrande skatt Voxnan utgör, kanske
den satsning på upprustning, restaurering, med omsorgsfull biotop-
och fiskevård, som nu har påbörjats blir det lyckade framtidsprojekt
som vi har väntat på. Men för det fordras att alla goda krafter drar
åt samma håll. Att det inte skulle vara omöjligt att återge Voxnan
sin forna sportfiskeglans, vittnar t. ex. Gimåprojektet
om, där man på relativt kort tid, med biotopvård,
fångstbegränsningar och succesivt ökade minimimått nått ett
förbluffande gott resultat. Ambitionen är att på denna sida framöver
redovisa vad av det som föreslagits i Fiskeplanerna verkligen kommit
till utförande, och ge aktuella rapporter om hur det går med
"Projekt Voxnan"
|