Updaterad 99 09 20

Övre Voxnan - mellan siksjön och Voxna

Klucksjön - Mjösjön


Den öppna fiskarstugan vid Holmsjön med eldstad och britsar.

Sjösystemet i Övre Voxnans övre delar, från Klucksjön till Mjösjön har tidigare varit ett uppdämt vattenmagasin för flottningen. Dämningsamplituden uppgick till ett par meter varför det främst vid Rörsjön och Mjösjön har skett ursvallningar av de flacka stränderna som därvid förfulats. Längre upp, vid Klucksjön utgörs stränderna av lös sand. Stensjön är en mycket vacker sjö med fin utsikt mot Klucken samt en väl utbildad getrygg längs västra stranden. Björnsjön är också en vacker sjö liksom Holmsjön och Ormsjön vilka kan erbjuda såväl goda fiskemöjligheter som bad. Hela sjösystemet är omtyckt av kanotister. Den forna dammen vid Mjösjön utgör inte längre något vandringshinder för fisken.

Mjösjön - Voxlugnet


Mellan Mjösjödammen och Rullbo.

Här börjar den forsrika delen av Voxnan. Sträckan Mjösjödammen till Rullbo är vacker sträcka och mycket lite påverkad av flottningsrensningar, men har inte givit mig personligen så mycket ur sportfiskesynpunkt. Konstigt nog kanske.
Vore intressant att höra andra sportfiskares erfarenheter om detta.


Ovanför Rullbo.

Sträckan Rullbo till Voxlugnet är mycket spännande ur sportfiskesynpunkt där Rullbokanalen och Högforsen utgör pärlor på sträckan. Här finns en gammal fin öringsstam som dock är kraftigt reducerad jämfört med tidigare.


Rullbokanalen.

Vid Rullbokanalen finns en fläck urskog av tall samt ett förfallet ålkar. Högforsen är ett populärt utflyktsmål med bänkar och grillplats. Sträckan från Rullbokanalen till Högforsen är synnerligen lämpad för flugfiske och borde enligt min mening reserveras enbart för detta.


Högforsen.

I lugnet nerom Högforsen brukar finnas såväl abborre som gädda. Strömmen vid Sandbrottet och slakströmmen neröver har varit en mycket bra harrström. Vi får se om de föreslagna fiskefrämjande åtgärderna kan återställa detta.

Voxlugnet - Loosbron


Värmlandsströmmen.


Kringelströmmen.

Nerom Kontoret och Voxlugnet går gränsen mellan Finnmarken FVO och Loos-Hamra FVO. Älven har här sten- och blockrika strömmar avbrutna av korta lugnvatten. Området ner till Storlugnet, Värmlandsströmmen och den vackra Kringelströmmen har karaktär av vildmark. Här finns också botaniska värden, bland annat äldre granskog. Vid Storlugnet ligger ett mindre äldre kraftverk. Väg finns hit från Loos-Hamravägen. Mellan Storlugnet och Voxnahed finns några fina strömmar i vild klippig terräng som förr höll ett bra öringsbestånd.
Strax ovanför Voxnahed rinner Västerhåcklan in. En väg finns från Loos-Hamravägen på älvens östra sida, förbi Voxnahed och upp efter Västerhåcklan fram till Loos-Rullbovägen. Vid Voxnahed finns några hårt flottningsrensade strömmar. Nerom Västerhåcklans inlopp i Voxnan togs förr då och då verkligt fina öringar. Annars börjar harren nu som förr att dominera på detta avsnitt. Mellan Voxnahed och Loos-Hamrabron finns omväxlande fina strömmar och sel där det hela vägen fanns fina harrstrykor. Här finns bilväg på båda sidor om älven och det fiskas hårt. Längs sträckan Rullbo -Loosbron går eller rättare sagt gick den gamla cykelvägen på östra stranden av älven. På 50-talet cyklade jag sträckan Loos-Rullbo-Loosbron-Los, men redan då var cykelvägen i dåligt skick och svårframkomlig.

Loosbron - Malungen


Ovanför Loosbron.

Från och med Loosbron och neröver ända till Lekstrand går sedan cykelvägen på älvens västra sida. Bitvis håller den sig fortfarande, bitvis är den i dåligt skick och stundtals försvinner den i den senare byggda Malugnshedsvägen och de nedanför sent tillkomna skogsbilvägarna.


Den gamla cykelvägen.

Nerom Loosbron fortsätter älven omväxlande med fina strömmar och sel. En bit nerom Loosbron finns några klipphällar där ett lokalt öringsbestånd förr inbjöd till ett spännande fiske liksom längre ner i den fordom mycket vackra Krokströmmen innan den katastrofala flottningsrensningen spolierade den.


Ovan Krokströmmen.


Krokströmmen, hårt flottningsrensad som synes.

På sträckan genom Brännslåttshedarna finns en del grunda sandiga och småsteniga strömmar som höll mängdvis med inte alltför stor harr. I några av strömmar ner till Malungen, t. ex. strax ovanför Malungshed har ibland fin öring tagits. Malungen är en ganska grund sjö med gädda abborre, harr och sik.

Malungen Hylen

Strömmen strax ovanför Klöverhäll var en gång en mycket fin harrström. Vid Klöverhäll, som är en mycket vacker fors och tillhör Voxnans pärlor, kunde man få såväl harr som öring. I höljan nerom också grov abborre.


Klöverhäll.

I nedre änden av Klöverhäll finns en hängbro där man gan gå över. Den tillkom på 50-talet när den stora kraftledningen drogs här.
Nerom Klöverhäll följer några mycket vackra partier med omväxlande strömmar, slakströmmar, sel och forsnackar där jakten på gråharren förr var ett äventyr. I övre änden på Kvarnberslugnet kunde förr stor fisk, harr, abborre och gädda ta. Öringen var här mindre vanlig. Nerom Kvarnbergslugnet följer några hårt flottningsrensade strömmar: Stentagsströmmen, Rolugnsströmmen och Vintervägsströmmarna. På detta avsnitt är älven numera åtkomlig med bil på båda sidor om älven. Förr cyklade man efter den gamla cykelvägen.
Nerom Vintervägsströmmarna rinner Håvaån in i Voxnan från väster. Nerom Lekstran ligger den berömda Hylen. Hylströmmen får väl räknas till Voxnans mäktigaste fall som även hindrade laxen en gång att vandra upp. Hylen har alltid haft en attraktion på sportfiskaren. Här har funnits och finns fortfarande ett bättre bestånd av både harr och öring. Rester av en gammal timmerränna vittnar att man från början ej flottade timret nerför Hylströmmen, utan via rännan. I etapper sprängdes och rensades senare för timmerflottningen. Två vackra stenkistor av tuktad sten, en byggmetod som f. ö. Var vanlig i Ljusnan, minner här fortfarande om flottningsepoken. En hängbro finns också här.

Hylen - Voxna


Hylen.

Strömmarna nerom Hylen, Kilströmmen, Bodaströmmen, och Länsmansströmmen är delvis kraftigt flottningsrensade och delvis grunda men trots detta populära fiskeplatser. Vid Kilströmmen rinner Loån in i Voxnan.
Längre ner ligger Vinströmmarna som blivit en turistatraktion, delvis på grund av den stora nipan där får man förmoda. Nipans nuvarande utformning uppstod enligt uppgift vid den stora vårfloden 1916, då stora mängder sand eroderade bort. Tidigare var nipan inte lika djupt inskuren. Harrfisket gav förr grov harr i Vinströmmen. Troligen på grund av flottningsrensningen har den grova harren i dag försvunnit.


Vinströmmen.

Nerom Vinströmmarna ändrar älven karaktär och meandrar lugnt på sin väg till Voxna. På denna sträcka kommer Gryckån in i Voxnan.

© 1999 goraneriksson