Updaterad 99 03 25


Flora och fauna

Karaktären hos flora och fauna i trakten kring Övre Voxnan har inslag av både fjäll och sydligare trakter; en botanisk kollision. Här finns några arter som ligger på ("eller söder om") sin sydgräns, t. ex. lappljung. Måbär (Ribes alpinum) och try (Lonicera xylosteum) finns på några lokaler och representerar för trakten främmande arter.

På grund av höjdläget ligger snön ofta kvar till långt in i maj, men sedan går det fort och till midsommar står naturen i sin fullaste skrud. Läget i skogslandet bidrar normalt till en viss floristisk fattigdom ock karghet, men kring Övre Voxnan finns på många ställen en mycket variationsrik berggrund, som skiljer sig från monotonin på många andra trakter, och som bidrar till att ge floran en artrik och speciell karaktär.

Här förekommer en märklig sedimentserie av kvartsit och skiffrar, grönstenar och tuffer. Jordmånen blir härigenom betydligt bättre än i moränmarkerna.
Längs Voxnans stränder är naturligtvis pors mycket vanlig men därtill ett stort antal sorter av salix (vide), vissa kan ej hittas på andra lokaler i regionen.
Andra sällsynta arter som återfinns längs Voxnan är bl a orkideerna "Guckusko", "Nattviol" and "Kung Karls Spira" och naturligtvis fläckigt nyckelblomster, nattyxne och ängsnycklar. Vitsippan är mycket sällsynt eller saknas helt men blåsippan förekommer om dock än sparsamt. Eftersom jag inte är biolog refererar jag vidare till andra i detta ämne.

Guckusko

Guckusko

I mitten av 1900 - talet var älgen relativt vanlig i skogarna runt Voxnan om än inte talrik. På sjuttiotalet formligen exploderade älgstammen och älgen blev mycket talrik. Man kunde under en period som kvällsnöje åka ut och "se på älg".
Nu har stammen decimerats, men björnen har gjort sitt intåg i märkbar omfattning. I dag vittnar skogsfolk relativt ofta om möte med björn. Bäver och utter förekommer även och någon gång strövar även lo och varg förbi.

Fiskljusen har funnits till och från och även örn har observerats på senare år. Jag har själv sett den mäktiga synen av två örnar som på hög höjd och orörliga vingar, på några minuter, seglat från horisont till horisont.

© 1999 goraneriksson